“Vi kommer stoppa deras maskiner”

Kontext / Bakgrundsinformation

Återställ Våtmarkers kampanj vill att regeringen med omedelbar verkan förbjuder den destruktiva torvbrytningen. Marker där det bedrivits torvbrytning ska omgående återställas till livskraftiga våtmarker för att omedelbart minska Sveriges utsläpp; skydda mot skogsbränder och torka, rena och fylla på grundvattenreserver samt öka den biologiska mångfalden.

Återställ Våtmarker startade i slutet av mars 2022. Och är en sammanslutning av människor, som genom fredligt motstånd ämnar att tvinga den svenska regeringen att förbjuda torvbrytning och återställa våtmarker för att ta det första nödvändiga steget mot att skydda sin befolkning istället för att förgöra den. Återställ Våtmarker är en del av ett internationellt nätverk, A22 Network, av motstånd som sker i 10 olika länder.

Återställ Våtmarkers vision är att folket ska få bestämma genom folkråd och medborgarråd hur vårt land ska bli ett land utan gifter och utsläpp där våra barn kan växa upp trygga och friska, ett samhälle där vi lever i harmoni med naturen och med varandra.

Fakta om torv

Torvmarker täcker bara 3% av jordens landyta men lagrar dubbelt så mycket kol som alla världens skogar tillsammans. Torvmarker är en typ av våtmarker.

Mängden växthusgaser som släpps ut från utdikade torvmarker i hela världen utgör hela 6% av de globala koldioxidutsläppen. Det är mer än dubbelt så mycket som koldioxidutsläppen från det globala flyget.

Orörda/återställda torvmarker och våtmarker myllrar av liv och biologisk mångfald (hela 800 rödlistade arter är beroende av våtmarker), de skyddar mot översvämningar, torka och bränder, minskar övergödning och renar dricksvatten. 

Utsläppen av växthusgaser från torvbrytning i Sverige är mer än hela inrikesflyget.

Torv används idag till förbränning , jordförbättring och djurströ. När den förbränns omvandlas den direkt till koldioxid. Vid användning som jordförbättring och djurströ bryts den ner till koldioxid under en tioårsperiod. All torv som bryts omvandlas till koldioxid.

Neova är världens och Sveriges största torvproducent. Neova AB stod för över 70 procent av torven som bröts i Sverige 2020. Företaget ägs av finska Neova Group som bryter torv på 200 platser i Finland, Sverige och Estland och exporterar till fler än 100 länder. Neova ägs av finska staten med 51%, resterande del ägs av finska kommunala värmeverk.

Att återställa våtmarker och stoppa torvbrytningen är det snabbaste, enklaste och billigaste sättet att sänka utsläppen av koldioxid i Sverige.

Denna slutsats drar även Naturvårdsverket som menar att det bästa för samhället och klimatet är att storskaligt restaurera utdikade våtmarker och torvmarker och låta torven vara kvar i marken.

Alarmerande fakta om klimatkollpasen. 

Fakta om Neovas torvbrytning

Neova är den största torvproducenten med över 70% av produktionen. Neova är verksamhetsutövare på 65 torvtäkter i Sverige. En koncession är utfärdad för att bryta torv för energiändamål och inget annat. Dessa koncessioner tillkom under Torvlagen. All torv kan eldas, men ett visst mindre biflöde av annan torv, ofta kallad odlingstorv, kan tillåtas om det krävs för att uppnå ändamålet, alltså producera energi/energitorv. 

Återställ Våtmarker har fått in produktionsuppgifter för trettioen täkter. De övriga har vi nekats med skäl som affärshemlighet, risk för “aktivism” mm.

Vi vet med säkerhet att Neova bryter mot tillstånden på sex täkter. De bryter odlingstorv (2024) något som de inte har tillstånd för. Länsstyrelsen har bekräftat att det bara har rätt att bryta energitorv. På Grimsås mosse pågår torvbrytning trots Länsstyrelsens nekande att ändra koncessionsavtalet från att gälla energitorv till odlingstorv

• Grimsås Mosse
• Trottagården Halland, producerar bara odlingstorv
• Bredmossen Östergötland, producerar mixat mest odlingstorv
• Finnmossen Västmanland, producerar bara odlingstorv
• Vännmossen Gävleborg, bara odlingstorv
• Stormyran i Morvallen Gävleborg,  bara odlingstorv
• Karinmossen Östra Gävleborg, bara odlingstorv dock väldigt lite

För övrigt gäller

Ytterligare tre täkter producerar bara odlingstorv men det är oklart om vi har fått ut tillräckligt med handlingar för att med säkerhet avgöra vilken produktion som pågår.

Femton täkter producerar ingenting och har inga ändrade villkor, de bryter inte mot villkoren 2024 men kanske har producerat eller kommer att påbörja produktion.

Arton täkter har vi vägrats att få ut produktionsuppgifter. Dessa innehar koncessioner (dvs avtalet gäller endast energitorv), en del är bekräftade att de bara gäller energitorv, andra behöver bekräftas mot tillsynsmyndighet.

Elva mossar har konverterats till odlingstorv (har koncession) dvs de har fått ok från tillsynsmyndigheten att bryta torv för odlingsändamål. Vilket inte ska gå enligt Naturvårdverkets juridiska tolkning. Nya avtal ska förhandlas under Miljöbalken.

Nio täkter har tillstånd att producera odlingstorv enligt Miljöbalken