
Torven
Torvbrytningen förvandlar våtmarker till döda öknar
Torv släpper ut mer koldioxid än kol, olja och gas när den används som planteringsjord
Intet ont anande villaägare och odlingsfantaster köper planteringsjord som har visat sig vara en riktig klimatbomb. Efter bara 10 år i krukor eller rabatter har kolet i torven släppts ut i atmosfären som koldioxid, vilket förvärrar klimatkatastrofen. Trots detta tillåts torvbrytningen öka i Sverige.
#bojkottatorvjord
#förbjudtorvbrytning
#återställvåtmarker
Fakta om torv
Torv bryts från mossar. En torvmosse är en plats där dött organiskt material lagrats i tusentals år omslutet av vatten. Kolet som legat lagrat hamnar i atmosfären när det vid brytningen hamnar i kontakt med syre och blir till koldioxid.
Torvmossar täcker endast 3% av Jordens yta men lagrar dubbelt så mycket kol som all skog på Jorden. Att låta torvmossar förbli orörda är livsviktigt för att klimatkatastrofen inte ska bli än värre. Detta kan endast säkras med en lag om förbud av torvbrytning. Ett sådant förbud vore särskilt viktigt i Sverige som har 15 procent torvmarker av sin landyta, och som efter Tyskland och Finland är den tredje största torvproducenten i världen.
Torvbrytning i Sverige
Torvbrytningen i Sverige släpper ut mångdubbelt mer växthusgaser än hela inrikesflyget. Länsstyrelser öppnade under perioden 2012-2023 upp för 89 nya torvtäkter och moderaterna ser gärna att torv återigen används som energibränsle trots att den fossila torven är smutsigare energi än olja, kol och gas på grund av det sämre värmevärdet. Värmevärdet beräknar energimängden som kan utvinnas i proportion till koldioxidutsläppet.
På grund av handel med utsläppsrätter och uppställda klimatmål, har brytningen av torv och förbränning av torv för energiproduktion minskat på senare år. Emellertid har användningen av torv för odlingsändamål ökat kraftigt. Under 2021 användes 85 procent av Sveriges torvkonsumtion för odling och stallströ. Oavsett om torven används till förbränning, odlingssubstrat eller strö i stallen så bryts torven under en tioårsperiod ner och kolet frigörs som den klimatskadliga gasen koldioxid.
Enligt SCB ökade brytningen av odlingstorv 2020 med 19,7 procent från 1,6 till 1,9 miljoner m3. Att förbjuda användning av torv för odlingsändamål är ett enkelt och effektivt sätt att bekämpa klimatförändringar eftersom växtavfall (eller gödsel, bark, träfiber, etc.) kan ersätta torv i odlingar.
Finska Neovas verksamhet i Sverige
Finland har beviljats mer än 465 millioner euro från EU för att halvera användning av torv som energikälla. Samtidigt har finska staten via det statligt ägda bolaget Neova i åratal brutit upp svenska mossar för att bryta fossil torv. Det statliga finska bolaget Neova står idag bakom 72% av alla torvbrott i Sverige.

Vi har bestämt oss.
(och Neova är skiträdda)
Redo för aktion?
Är du osäker?

Köp planteringsjord utan torv, eller skapa din egna jord, vilket är ännu bättre för dina växter och naturen.
- Fråga efter torvfri jord i din lokala butik
- Läs innehållsförteckningen. Leta efter jord som består av träfiber (en biprodukt från papperstillverkning) och återvunnen jord eller kompost. Vissa produkter ersätter torv med kokosfiber, vilket inte är det hållbaraste alternativet, då det kräver oerhörda mängder sötvatten och har lång transportväg till Sverige.
- Välj någon utav dessa hållbara alternativ:



GÖR DIN EGNA JORD
Vill du lära dig att odla utan torv?
Besök Stockholm koloniträdgårdar för jordrecept:
sthlmkoloni.se

Hemmagjort jord är både billigare, mer näringsrikt och betydligt bättre för vår miljö och klimat. Det finns otaliga böcker och guider på nätet om den bästa jorden, men det enklaste tipsen är att försöka imitera naturen. Ta en promenad ut i den gamla skogen och se hur naturen skapar ny livskraftig jord av sig själv med pinnar, löv och mossa.
- Kopiera Naturen
- Låt löv och ris bli ny jord
- Kompostera
- Ta vara på vad du har i din trädgård
Såjord – Grundrecept: ⅓ – årsgammal lövkompost ⅓ – grön trädgårdskompost (trädgårdsavfall som fortfarande är grönt, till exempel färskt gräsklipp) ⅓ – sandblandad jord |
ELLER ANVÄND KOMMUNENS KOMPOST:
I många kommuner komposteras en hel del av medborgarnas köksrester, eller åtminstone trädgårdsavfall som grenar, löv och fallfrukt. I exempelvis Malmö säljer avfallsbolaget kompostjorden till ett bra pris och i Ulricehamn kan de som tar sig till återvinningsanläggningen hämta odlingsjord från komposten helt gratis. Ring din egna kommun och fråga!
Mer inspiration om jord
https://gardenize.com/sv/2022/08/gora-din-egen-jord/
https://www.land.se/tradgard/ersatt-miljoskadlig-torv-i-tradgarden/
Våtmarken
Dess mystiska dimma och ljuvliga doft av sommar från Skvattram och Pors. Hjortronens lysande guld bland höstfärgad mossa.
Dess lugnande tystnad. Myren bidrar till ett stabilt klimat, blomstrande biologisk mångfald, och är en kulturkälla.
Ändå läggs myrar och andra ekosystem i vågskålen och hotas av att förvandlas till skogsplantager, betesmark eller torvbrytning.



En magisk plats fylld med myllrande liv: vatten, mossa, insekter, grodor och rikt fågelliv. Om de fanns! Men det gör de inte. Vi har förlorat 90 % av Sveriges våtmarker i slättlandskapen. Nu står de uttorkade och läcker koldioxid. 11.6 miljoner ton CO2e varje år, vilket motsvarar 25 % av Sveriges territoriella utsläpp. De släpper ut mer än hela Sveriges samlade personbilstrafik. Våtmarker är ett otroligt kollager. Eller de skulle kunna vara. Om vi återställer dem.
Vi älskar Sveriges natur.
Inget annat land har en så generös allemansrätt som vi.
Vi kan vandra i orörda skogar, bland sjöar och djupa tjärnar, över ängarna och vallarna, plocka bär och svamp.
Men vi är på väg att förlora allt. Var femte art i Sverige är hotad på gränsen till utrotning. Vi skövlar och ödelägger i en takt som är svår att förstå.
Men vi kan hjälpa oss själva och naturen och återskapa det som är förstört. Naturen kan läka och vi med den.
Vi vill alla ha rika och levande ängs-, skogs- och våtmarker.
För utan dem överlever vi inte.

Sydlig kärrsnäppa (akut hotad)
Foto: Edwin Sahlin



Svart stork
(utdöd i Sverige pga utdikningar av våtmarker)
TA DITT NÄSTA STEG !
- Gör en donation.
- Hitta svar på vanliga frågor.
- Upptäck hur just du kan bli aktiv.