Frågor & svar

Nej. 

Om vi ska vara helt ärliga finns det inget hopp för klimatet. Frågan borde kanske handla om det finns hopp för mänskligheten, för livet på jorden. Allt liv, inte bara mänskligt liv. Vi är på väg mot en klimatkollaps och flera klimatsystem är på väg att nå sina tippings points, några är redan förlorade.

Det finns inget hopp i politiken. Politikerna kommer aldrig göra det som krävs. Istället passiviserar både stora organisationer och vårt parlamentariska system människor genom att lura oss att tro att små förändringar hjälper.

Hoppet finns hos de som handlar. Vi vet att vi behöver genomgripande förändringar för att våra barn och världens unga ska få en chans till en framtid. Hoppet finns när människor inser vad det innebär att vara mänsklig, att vara människa i en tid då medmänniskor på vår jord redan dör i klimatrelaterade katastrofer.

Där det finns motstånd finns det alltid hopp.

Utdikade och torrlagda torvmarker släpper ut mer co2 desto djupare torvlager de har. Marker med tunt torvlager (finns mestadels i norra Sverige) riskerar att ge en nettoökning av växthusgaser vid återvätning (av mestadels metangas.) Torvmarker med djupa torvlager finns mestadels i södra Sverige, och återvätning kan ibland hindra så mycket som uppemot 30 ton CO₂ per hektar från att läcka ut per år.

Initialt sker alltid en förhöjd metanavgång vid återvätning. För att minimera detta är det viktigt att minimera risken att en vattenspegel bildas (alltså att det ser ut som en liten sjö.)

Helst ska vattnet inte synas utan ligga ca 10 cm under den översta vegetationen, och det ska kännas som att gå på en tvättsvamp.
Utöver utsläppsminskning kan det finnas ytterligare positiva aspekter vid återvätning, såsom minskad risk för torka, brand och översvämning. Biodiversiteten kan öka, och initialt kan en brunifiering av vattnet ske samt ett förändrat flöde av kvicksilver kan väntas.

Kontentan är att kunskap och forskning finns kring vilka (utdikade) våtmarker som bör återställas eller inte. Vårt mål är inte att återställa för återställandets skull, utan där påverkan på miljö och klimat är positiv.

Källa: skogsstyrelsens Rapport från 2021 ”klimatpåverkan från dikad torvtäckt skogsmark – effekter av dikesunderhåll och återvätning”

Kul att du frågar! Under åren 2023 och 2024 har nästan 100modiga och handlingskraftiga personer gått ut och tagit spadarna i egna händer. Vi grävde igen hundratals diken som Sveriges politiker borde ha pluggat igen för länge sedan. Detta hade flera syften: att göra det som behöver göras, d.v.s. återställa våtmarker och stoppa torvbrytningen, samt att uppmärksamma den klimatskadliga torvindustrin.

Det synliggör också politiska orättvisor; att fredliga aktivister utsätts för juridisk repression medan de klimatkriminella skyddas av svenska staten (vars misslyckade ansvar är att skydda sin befolkning).

Läs mer om vår kampanj att rädda Grimsås mosse.

Det sägs att regler är till för att brytas, men jantelagen och rädslan för repression hindrar många från att stå upp mot orättvisa lagar. “We have a moral responsibility to disobey unjust laws” sa Martin Luther King. Rädslan bygger oftast på rädsla inför det okända; till exempel hur det är att bli gripen, häktad eller få ett bötesstraff.
Ju fler vi är som trotsar rädslan, desto fler blir vi som kan hjälpa andra att överkomma den.

Men repression är inte bara negativt. Repression är och har alltid varit något som medborgarrörelser använder sig av för att få stöd folkligt för sin sak och få fler att bli aktiva. Kontrasten och orättvisan i att fredliga aktivister straffas för att de kämpar för rättvisa, samtidigt som brottsliga makthavare går fria, är en universell symbol som närt revolutioner genom historien.

Nödrätten som bestäms av 24 kap. Brottsbalken kan sammanfattas såhär :

“Den som handlar i nöd för att avvärja fara för liv, hälsa, egendom eller annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse kan under vissa förutsättningar vara fri från ansvar.”

Vi är oftast överens med tingsrätterna som idag i domsluten skriver att ett klimatnödläge faktiskt föreligger. Detta är mer än vad politikerna har sagt, som istället konsekvent vägrar att erkänna att vi har ett klimatnödläge.Vidare åligger det i första hand myndigheterna att avhjälpa nödläget. 

Om inte myndigheterna tar sitt ansvar har vi som medborgare rätt att agera. Vi anser att det är ställt utom rimligt tvivel att politikerna och myndigheterna inte kan eller vill agera på det hot vi alla står inför. Därför har vi all rätt att handla i proportion till det klimathelvete vi står inför.

Den 29 oktober 2024 kom en historisk dom som en kan läsa om i tidningen Syre där nödrätt för klimatet slås fast i tingsrätt:
Forskare frias efter vägblockad i klimataktion – tidningensyre.se

I en artikel i DN vidareutvecklas betydelsen av denna historiska dom:
Klimatforskare frias i domstol –hänvisar till nödvärn – DN.se

Rättegångarna är den enda inomparlamentariska möjlighet vi har att agera när politikerna totalt ignorerar oss och utesluter oss från alla förhandlingar om klimatet. Åklagaren är statens representant och i rättegångssalen får vi möjlighet att föra en öppen dialog om klimatförändringarnas effekter och myndigheternas oförmåga att agera. Därför är den juridiska delen lika viktig som själva aktionen.

Vi hoppas på att det rättssystem vi har idag ger oss rätt att agera för vår överlevnad. Om inte det är möjligt så står juridisk rätt mot moralisk rätt. Vi har alla en moralisk skyldighet och rättighet att kämpa för vår överlevnad. Som så många gånger i historien måste då lagarna ändras och det är i så fall bara en tidsfråga innan det också blir en juridisk rättighet.

Gripen: 
Den som gripits ska förhöras så snart som möjligt. Oftast hålls man kvar i upp till 8h. Efter förhöret beslutar åklagaren att den gripne ska anhållas, om det finns skäl för det.

Anhållen: 
Åklagaren kan ta beslut om att anhålla en person i avvaktan på att domstol ska pröva en fråga om häktning. Man kan vara anhållen till klockan 12 tredje dagen efter gripande, det vill säga upp till 72h
 

Häktning: 
Efter anhållan kan en domstol avgöra om en person skall bli häktad. Man måste vara misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse i ett år eller mer och vanligtvis bör det finnas grund för att den misstänkte kommer fortsätta med sina gärningar. Om man är häktad kan man sitta ända till rättegången, vilket kan ta månader eller år, eller tills rätten inte anser att det längre finns en risk att man fortsätter att begå gärningarna.

Det är lätt att ta de rättigheter vi har idag för givet, men faktum är att det är många före oss som har kämpat med både friheten och livet som insats för att ta oss dit vi är i dag. Suffragetterna, arbetarrörelsen och medborgarrättsrörelsen i USA bröt alla mot olika lagar, skapade störningar i samhället och upprörde väldigt många människor. Men deras kamp ledde till att kvinnor har rösträtt, att vi har arbetslagar och att svarta har rättigheter. Saker vi alla tänker är självklara idag.

Vi vet att fredligt motstånd hjälper och vi vet att det behövs för att genomföra stora förändringar. Genom att agera öppet understryker vi vår fredliga hållning och att vi står för våra handlingar inför allmänheten och inför rättssystemet. Vårt mål är inte att fly rättsprocessen, tvärtom är det en del av vår strategi då vi alltid hävdar nödrätt : Rätten att upplysa om, och bekämpa klimatkollapsen.

Det dödliga hotet som utgörs av klimatkollapsen är ett vetenskapligt faktum. Vi måste alla fråga oss vilka som egentligen begår ett brott – fredliga medborgare som vill stoppa klimatkatastrofen eller makthavarna som är ansvariga för den pågående krisen?

Våra politiker har visat tydligt att de inte kommer att göra det som krävs för att stoppa klimatkatastrofen. Därför ser vi att demokratin behöver återuppstå på ett nytt sätt där folkets röst har bäring. Vi behöver en demokrati som bygger på delaktighet och samtal, på folkligt engagemang och ett gemensamt ansvar för oss själva, våra medmänniskor och allt levande på vår jord.

Vi är den sista generationen som kan vända utvecklingen och rädda mänskligheten från klimatkollaps. Det nya motståndetThere are no upcoming events at this time kommer, genom fredliga medel, göra det som krävs för att förändra vårt samhälle i grunden.

Vi vill att folket, genom medborgarråd, ska bestämma hur Sverige ska bli ett bra land som värnar om människor och natur. Ett land där våra barn kan växa upp i trygghet och i en miljö fri från gifter och utsläpp. Ett samhälle byggt på kärlek.

Privatjeten blev sprayade med en vattenlöslig färg som bestod av biologiskt nedbrytbart pigment, vatten och ekologiskt vetemjöl från Saltå kvarn. 

Den går lätt att spola bort med vatten.

Vi har rutiner för att släppa fram utryckningsfordon och detta är också något som ingår i Återställ Våtmarkers träningar i fredligt motstånd. Vid ett tillfälle blev en ambulans dock fördröjd och det är självklart aldrig något som vi vill. Fördröjningen berodde delvis på att polisernas piketer blockerade vägen och själva inte släppte förbi ambulansen. Lärdomarna vi fick med oss var att alltid filma hela demonstrationen från början till slut för att stävja felaktig ryktesspridning. Vi har sedan dess också modifierat hur en motorvägsdemonstration genomförs. Nu har vi alltid ambulansvakter utplacerade kilometervis utefter vägen som ringer till ambulansansvarig i demonstrationen om utryckningsfordon närmar sig så de kan släppas förbi i en förbestämd fil.

Vi har alltid en poliskontakt som ringer upp dialogpolisen och berättar exakt var demonstrationen sker. Vi talar också omi vilken fil vi släpper fram utryckningsfordon och uppmanar dialogpolis att ta kontakt med SOS och informera. Vi har vid ett flertal tillfällen erbjudit SOS Alarm samarbete och förhandsinformation om var demonstrationen kommer ske under förutsättning att de inte vidarebefordrar denna information till polisen. SOS Alarm har tackat nej vid samtliga tillfällen.

Klimatkollapsen är mänsklighetens största hälsofara någonsin. Återställ Våtmarker är måna om att utryckningsfordon ska komma fram men vi är samtidigt djupt oroade över politikernas dödliga passivitet. Det är oerhört skrämmande att veta att värmerelaterade händelser redan nu dödar människor och att det i framtiden kommer bli tusenfalt värre. Vi är på väg mot en tid då ambulanser inte kommer hinna fram i tid. Vi är på väg mot en tid då det inte kommer finnas tillräckligt många ambulanser för att rädda våra äldre och de riktigt små barnen, som är de som först drabbas av värmeslag.

Vi vill egentligen inte störa någon, speciellt inte folk som bara vill leva sina liv. Men världen brinner, klimatet kollapsar och makthavarna fortsätter svika världens invånare genom att inte vända den här utvecklingen. Vi har ett par år på oss att agera för att minska de allra värsta effekterna av klimatkatastrofen och vi vet att vanliga demonstrationer på gator och torg inte har någon effekt. Klimat- och miljörörelser har demonstrerat i 40 år utan större framgång. Aktioner som skapar störningar i vardagen skapar debatt och sätter våtmarker och klimatet på agendan. Därför stoppar vi flyg, sitter på motorvägar och går långsamt på broar och gator.

När allt liv på jorden hotas av klimatkollaps och samhället låtsas som att det regnar så är aktioner i direktsänd TV ett effektivt sätt att få media och vanligt folk att prata om klimatkatastrofen. Då har kamerorna svårare att titta bort och diskussioner som annars inte ägt rum blir av – både i TV-soffan och i debattprogrammen.

Vi gör inte våra aktioner ”mot” kulturen eller sporten. Tvärtom agerar vi utifrån kärlek för en värld där till exempel vintersport och konst kan fortsätta finnas. Den stora frågan är: Varför fortsätter makthavarna fylla på atmosfären med koldioxid när vi alla vet att det leder till att allt fler människor och djur dör? Det kommer inte finnas någon sport eller kultur på en död planet.

Vi planerar alla våra aktioner noggrant och gör riskanalyser för att förhindra att någon kommer till skada, det gäller även aktioner vid idrottsevenemang. Vi är alltid fredliga i allt vi gör, det är en viktig grundpelare i vårt arbete.

2 juli 2023 gjorde vi en aktion på herrarnas 400 meter häcklopp under Bauhausgalan på Stadion. Den 5 juli hävdade den franska löparen Wilfried Happio att han skadats under loppet till en följd av aktionen. Den 7 juli vann han dock 400 meter häck på Meeting International de Sotteville, så den eventuella skadan läkte tydligen väldigt snabbt.

Denna fråga bygger på en falsk men vanlig föreställning att utsläppen i ”lilla Sverige” inte har någon global betydelse jämfört med de ”stora bovarna” som Kina, USA, Ryssland och Indien. Saken är den att Sverige släpper ut 30% mer växthusgaser än världsmedborgaren om man räknar med utrikesflyg och konsumtionsbaserade utsläpp. Alla länder behöver drastiskt sänka utsläppen, och ett rikt land som Sverige har alla möjligheter att göra det.

När de stora bovarna väntar på de små, och de små väntar på de stora så börjar ingen. Varför kan inte Sverige gå före med en radikal omställning? Det är trots allt våra och framtida generationers liv som står på spel.

• För att pausa eller ändra belopp - klicka här.
• Givare via Chuffed - läs hur du ändrar här.

Har du frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på [email protected].