- Vi stödjer oss mot den nyinrättade lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar. Den syftar till att hindra skadliga utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet, säger Pontus Bergendahl, presstalesperson för Återställ våtmarker.
- Vi har haft kontakt med Neova och uppskattar att de respekterar skyddsobjektet och inte kör in på området, säger Jonathan Gall, Återställ Våtmarker.
Under tre veckor har Återställ våtmarker varit ute på Grimsås mosse och pluggat igen diken ute på torvtäkten. Klimatrörelsen har i stort sett fått arbeta ostört. Polis har varit ute och utfärdat rapporteringar om olaga intrång och egenmäktigt förfarande varje dag men endast fem har gripits, anhållits och sedan släppts för att återvända till torvtäkten. Över 45 aktivister har rapporterats för brott och flertalet av dem många gånger. På fredagsmorgonen var området inhägnat av ett hundratal gränsmarkeringar, svenska flaggor och förbudsskyltar.
- Folk måste ta saken i egna händer. Vi kan inte stå och se på när fossiljättar saboterar vår gemensamma framtid. Hela natten har vi varit ute och gjort om Neovas torvgruva till ett skyddsobjekt. När Neova lämnar kommer vi göra om torvgruvan till ett naturreservat igen, säger Helen Wahlgren, presstalesperson för Återställ Våtmarker.
Det statliga finska bolaget Neova står idag bakom 72 % av alla torvbrott i Sverige. All torv som bryts, oavsett om den bränns, används i jord eller som strö i stallen, bryts ner till växthusgasen koldioxid. Återställ Våtmarker kräver ett totalförbud för torvbrytning.
- Tyvärr så sviker myndigheter som Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) oss när de inte agerar på klimatkollapsen, det största säkerhetshotet vi står inför. De låter finska staten fortsätta gräva upp våra mossar och släppa ut växthusgaser med katastrofala konsekvenser för varje svensk, säger Pontus Bergendahl.
Den finländska staten har tagit emot 465 miljoner euro från EU för att fasa ut delar av sin egen torvbrytning. Samtidigt har finska regeringen via det statligt ägda bolaget Neova i åratal brutit upp svenska mossar för att bryta fossil torv som i Sverige totalt släpper ut mer än hela inrikesflyget. Torvmarker täcker bara 3 % av jordens landyta, men lagrar ca dubbelt så mycket kol som alla världens skogar. Dessa livsviktiga torvmarker riskerar att passera en tipping point, där de istället för att vara effektiva kolsänkor, kan börja släppa ut enorma mängder kol.
- Det gäller inte, “Om krisen eller kriget kommer”, krisen är redan här. Klimatkatastrofen skördar liv och ödelägger hela samhällen. Om du är orolig för de hot vi står inför så är det mycket mer effektivt att köpa en spade istället för en vevradio, säger Helen Wahlgren.
Under det senaste året har det lilla samhället Grimsås i Tranemo hamnat i hetluften och kommit att bli nationellt känt som centrum för kampen om torvbrytningen i Sverige via Återställ Våtmarkers aktioner. Torvbrytningen på Grimsås mosse hotar också lokalsamhället. Förutom risk för översvämningar, brand intill samhället och förstörda bäckar och sjöar hotas även sysselsättningen i Grimsås. Verksamheten hos Nexans, Grimsås stora arbetsgivare och ägare av delar av mossen, är mycket dammkänslig och ett torvbrott kan tvinga hela verksamheten att flytta.
- Vi kommer återkommande övervaka och stoppa maskiner från utländska bolag som hotar mossen och vår framtid. Vi kommer använda alla fredliga demokratiska medel till hands, om det så är lås, lim, spadar eller konstruktioner, för att se till att ingen maskin når mossen, säger Pontus Bergendahl.