På torsdag ställs fem personer från Återställ Våtmarker inför rätta vid Stockholms tingsrätt för att ha tagit sig in på finska ambassaden i maj 2024 och där låst fast sig i dörrposter med cykellås. En man klättrade upp i en stolpe inne på ambassadområdet med Återställ Våtmarkers banderoll med budskapet “Förbjud Torvbrytning”. Brottsmisstanken är olaga intrång. Med straffskärpning enligt kapitel 19 paragraf 11 i brottsbalken riskerar aktivisterna långa fängelsestraff. Finska ambassaden bistår åklagaren med eget målsägarbiträde under förhandlingen.
- Det är ett sanslöst hyckleri som pågår. Sveriges regering gjorde 2024 återställande av våtmarker till ett av tre prioriterade mål i sin klimatplan. Samtidigt ger vår regering finska staten tillstånd att dika ut våra torvmarker och öka utsläppen. Det är minst sagt obehagligt när vi befinner oss i en nu eskalerande klimatkollaps, säger Alfred Westh, som deltog i aktionen på finska ambassaden.
Återställ våtmarker har sedan 2023 drivit en kampanj för att uppmärksamma torvbrytningen i Sverige. Rörelsen har bland annat samarbetat med befolkningen i det lilla samhället i Grimås i Tranemo kommun där Neovas torvbrytning på Grimsås mosse hotar kommunens största arbetsgivare. Under två somrar har Återställ Våtmarker varit i Grimsås och stoppat maskiner ute på torvtäkten. De har även byggt det som de kallar “Sveriges mest olydiga och folkliga naturreservat” ute på Grimsås mosse.
- Torv är fossilt. Och vi vet alla att fossilindustrin måste avvecklas omedelbart. Torvindustrin är en död industri som ska förpassas till historien. Det är dessutom en lågt hängande frukt för att krissäkra Sverige och få ner utsläppen. Om åklagaren med finska statens bifall vill sätta svenska klimataktivister i fängelse får det bli så, säger Lior Tell Stefansson, som deltog i aktionen vid finska ambassaden.
Statligt finskägda Neova AB står för över 70 procent av torvbrytningen i Sverige. Mycket av torven går numera till odlingstorv och strö till djurindustrin men regeringen har också annonserat att torv kan komma att brytas för att läggas på lager som energireserv, enligt lobbyorganisationen Svensk Torv.
Av jordens landyta består 3% av torvmarker. Dessa torvmarker lagrar dubbelt så mycket kol som alla världens skogar tillsammans. I Sverige har redan 286 000 fotbollsplaner torvmark använts för torvbrytning. Forskningen menar att bevarande och återställande av torvmarker är vitalt för att mildra effekterna av klimatförändringarna.
Torven har blivit en politisk fråga i Sverige. Miljömålsberedningen föreslog i februari i år ett förbud för nya täkter från 2026, med en långsam utfasning där antalet torvtäkter ska halveras till 2035. 2050 ska torvproduktion på torvtäkter ha upphört helt.
- Straffskärpningen, den har att göra med att Sveriges regering vill blidka Finland med sitt företag NEOVA i deras allt för höga prestigespel, säger Kristoffer Ludvigsson, som också deltog på finska ambassaden.
Frågan lyfts även på EU-nivå och det går inte förbise klimatrörelsen Återställ Våtmarkers stora framgångar med att sätta strålkastarljuset på Neovas verksamhet i Sverige samt skapa debatt kring torvbrytningens skadliga utsläpp.
- Vi står inför mänsklighetens största hot. Att då ta ett fängelsestraff för en sådan självklar sak som att skydda våra svenska torvmarker känns som en ynnest. Torvmarker är livsviktiga kolsänkor, fyller på vårt grundvatten, begränsar skogsbränder, skyddar mot översvämningar och är hem åt otaliga rödlistade arter. Jag har hört storspoven sjunga på Grimsås Mosse. Jag vill att mina barn också ska få höra den, säger Jonas Olausson, som deltog i aktionen på finska ambassaden.
Rättegången sker vid Stockholms tingsrätt kl 13.00-17.00 torsdagen den 6 november 2025.