Pressmeddelande 2022-03-31 - ÅTERSTÄLL VÅTMARKER

Ny stor infartsled blockerad av Återställ Våtmarker

Nu på morgonen är kampanjen Återställ Våtmarker återigen ute och blockerar motorvägar. Nynäsvägen blockeras just nu in mot stan i höjd med Tallkrogen. Gruppen har spärrat av tre filer i norrgående riktning.

– Vi har fortfarande inte fått svar på det brev vi i början på mars skickade till Magdalena Andersson och regeringen. Så fort regeringen börjar återställa våtmarker i den skala som krävs lämnar vi vägen direkt, säger Helen Wahlgren, talesperson för kampanjen.

En snabb åtgärd

Att återställa våtmarker är en åtgärd som snabbt minskar Sveriges utsläpp av växthusgaser utan att drabba vanliga människor i form av högre priser eller förbud. Det som däremot kommer drabba vanliga människor är konsekvenserna av en allt mer upphettad jord.

– Jag är livrädd för den framtid jag kommer tvingas leva i om inte politikerna gör allt de kan nu. Det handlar inte bara om att livsviktiga resurser kommer bli knappa, som vatten och mat, utan också om att hela samhällen riskerar att kollapsa, säger Tina Kronberg som deltar på morgonens blockad.

Utsläppen fortsätter att öka

Det räcker inte att de fossila utsläppen upphör. Vi måste minska koldioxidhalten i atmosfären och återskapa den natur vi förstört och utplånat. Trots larmrapporter fortsätter koldioxidutsläppen att öka i atmosfären. Restaurerade våtmarker skulle minska Sveriges koldioxidutsläpp avsevärt.

– Utan naturen överlever vi inte. Naturen är vår livlina. Det politikernas yttersta ansvar att gör det som krävs för att ge unga framtidshopp. Varför börjar inte regeringen med enkla självklara lösningar för att minska de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna och blir det föregångsland vi ofta fått höra att vi ska vara, undrar Helen Wahlgren.

Talespersoner

Helen Wahlgren (tillgänglig på plats)
[email protected] eller [email protected]
076-216 02 68 eller 076-000 85 65

Tina Kronberg (deltar i aktionen)
[email protected]
mobil:

Bilder kommer att läggas upp här

Fakta

Återställ Våtmarker är en del av en större internationell våg av fredligt motstånd för att få politikerna att agera på klimatkrisen. Samtidigt som kampanjen startar i Sverige påbörjas kampanjer i bland annat Storbritannien, USA, Kanada, Australien, Italien, Frankrike, Schweiz, Tyskland och Norge.

Kampanjens krav

Sverige behöver omedelbart minska utsläppen av växthusgaser. Kampanjen Återställ Våtmarker kräver att regeringen börjar återställa Sveriges utdikade våtmarker skyndsamt och i stor skala. Ett första steg i rätt riktning är att regeringen förbjuder den oerhört skadliga och onödiga torvbrytningen och ser till att dessa utdikade torvmarker istället återväts, så att de kan börja binda koldioxid igen och myllra av liv.

Första steget är att brytning av torv förbjuds i Sverige från och med år 2023. Marker där det bedrivits brytning av torv ska direkt återställas till livskraftiga våtmarker.

Fakta om Våtmarker

Sverige har förlorat 25 procent av sin ursprungliga våtmarksareal och två tredjedelar av de kvarvarande våtmarkerna är negativt påverkade av mänsklig aktivitet (läs utdikade). Bara ca 4 promille av lämpliga utdikade våtmarksarealer är återställda.
http://vatmarksfonden.se/wp-content/uploads/2018/12/v%C3%A5atmarkstrategi.pdf

Förutom att våtmarker binder koldioxid ökar den biologiska mångfalden och nya rekreationsområden skapas. Våtmarker har dessutom andra avgörande positiva faktorer. De hämmar och begränsar översvämningar vid kraftiga skyfall och regn. Våtmarker fyller på livsviktiga grundvattenreserver samt minskar övergödning i vattendrag, sjöar och hav.

Jordbruksverket bedömer att den mest effektiva metoden för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från bördig jordbruksmark är att återställa dessa till våtmarker. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2020/01/SOU-2020_4_webb.pdf

Skogsstyrelsen säger att fler våtmarker måste återställas för att begränsa uppvärmningens skador på skogsbruket. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/rapporter/rapporter-2021202020192018/rapport-2019-23-klimatanpassning-av-skogen-och-skogsbruket.pdf