Under tisdagen och onsdagen håller Stockholms tingsrätt en förhandling som kommer att bli prejudicerande gällande rätten att demonstrera på vägar. Åklagaren i målet har drivit frågan upp i Högsta domstolen.
I augusti 2022 genomförde Återställ Våtmarker en blockad på E4:an som fick stor uppmärksamhet. Demonstranterna häktades fram till rättegång. Domslutet blev villkorlig dom för nio av de tilltalade och skyddstillsyn för tre av dem. Samtliga dömdes för sabotage. Domen överklagades senare och där frikändes de i hovrätten. Nu har riksåklagaren drivit målet vidare till Högsta domstolen.
– Om människor ska dömas för sabotage för att ha demonstrerat ligger vi verkligen risigt till. Men det ligger i linje med regeringens upptrissade tonläge där klimataktivister utpekas som det största säkerhetshotet i vårt land. Det är fullständigt absurt när det är klimatkollapsen som kommer att utsätta oss alla för livshotande risker. Skogar kommer att brinna, skördar kommer att slå fel, kustnära samhällen dränkas och vår ekonomi slås i spillror, säger Ebba Klemedtsson, en av de tilltalade.
Återställ våtmarker har gjort en rad uppmärksammade aktioner sedan rörelsen startade i januari 2022. Våren 2024 deklarerade rörelsen seger för sitt krav angående de utdikade våtmarkerna i samband med att SvD skrev i lärdomar från veckan att “Återställ våtmarkers obskyra aktioner har nu blivit faktisk politik”. Detta efter att regeringen gjort återställande av våtmarker till ett av sina tre prioriterade mål i sin klimatplan. Pressen menade att detta hade inte skett om det inte vore för Återställ Våtmarkers aktioner.
– Det höga kaffepriset är bara början, ju mer klimatkatastrofen påverkar vanliga människors liv desto större chans är det att de tar till gatorna. Protester går inte att lagföra bort, säger Roxy Farhat, presstalesperson för Återställ Våtmarker.
Förhandlingarna i Stockholms tingsrätt äger rum den 27 och 28 maj. Linus Gardell som företräder en av de åtalade menar att en demonstration måste störa för att höras och om demonstranter fälls för sabotage slår vi in på en farlig väg. Ett flertal forskare menar också att samhället måste störas för att förändring ska ske och att Återställ våtmarkers disruptiva aktioner är effektiva.
– Vi ska komma ihåg att folk i alla tider demonstrerat på vägar. Ett bra exempel är Serbien 2021/2022 då hundratusentals var ute och blockerade motorvägar i flera månader i rad i protest mot planer på en litiumgruva. Till slut backade regeringen och folket vann en stor seger. Oavsett dom i Högsta domstolen kommer vi aldrig backa utan fortsätta agera i proportion till klimatkatastrofen. Klimatkatastrofen handlar om våra barns liv till en levbar framtid, säger Pontus Bergendahl, presstalesperson för Återställ våtmarker
Presstalesperson i Stockholms tingsrätt
Roxy Farhat
070 478 3443
[email protected]
Talesperson för Återställ Våtmarker
Pontus Bergendahl
0709146224
[email protected]
Återställ Våtmarkers kampanj syftar till att regeringen med omedelbar verkan ska förbjuda den destruktiva torvbrytningen. Marker där det bedrivits torvbrytning ska omgående återställas till livskraftiga våtmarker för att omedelbart minska Sveriges utsläpp; skydda mot skogsbränder och torka, rena och fylla på grundvattenreserver samt öka den biologiska mångfalden.
Återställ Våtmarker startade i slutet av mars 2022. Och är en sammanslutning av människor, som genom fredligt motstånd ämnar att tvinga den svenska regeringen att förbjuda torvbrytning och återställa våtmarker för att ta det första nödvändiga steget mot att skydda sin befolkning istället för att förgöra den. Återställ Våtmarker är en del av ett internationellt nätverk, A22 Network, av motstånd som sker i 10 olika länder.
Återställ Våtmarkers vision är en förbättrad demokrati där att folket får bestämma genom medborgarråd hur vårt land ska bli ett land utan gifter och utsläpp där våra barn kan växa upp trygga och friska, ett samhälle där vi lever i harmoni med naturen och med varandra.